Archive for May, 2010

9:e Juni är det dags i Stockholm.

Jean-Louis Gassée:

Steve Ballmer has always been Microsoft’s most powerful salesman. That he lost the HP mobile devices account—and it was Ballmer who lost it, not Robbie Bach—is yet one more reason why Microsoft shareholders are troubled. Their unhappiness can be charted by comparing two stock price graphs, spanning the January 2000 – May 2010 period. Microsoft’s stock dropped from $56 to $25.80…

Apples gick, under samma tidsperiod, från 25 till 256.88 dollar. Per aktie. Kanske är det dags för Apple att låna ut pengar till Microsoft snart? Ni vet, Jobs på en videoskärm under en av Ballmers keynotes…

Det finns dock mer att säga om Microsofts vinster, som trots allt är fortsatt goda:

Over the last decade, Wall Street has declined to reward Microsoft for its superior profit. The explanation is simple: Professional investors don’t believe Ballmer, and they don’t see bigger profits in Microsoft’s future. Conversely, they bid up Apple’s shares precisely because they think the company will keep growing revenue and profits. Apple has managed to enter new, growing markets, a feat Ballmer has repeatedly failed to accomplish.

Huvudet rätt på spiken. Sedan Gates avgick har väl Microsoft aldrig verkat så tandlöst som nu? De verkar lägga mer energi på att utveckla avancerade licensmodeller snarare än att faktiskt utveckla nya spännande produkter.

Kathryn Koegel:

The Apple app store is a victim of its own success and has learned the bitter lesson content producers online already know: the more content available the greater the downward pressure on price and the less consumers are willing to pay for any of it. With more than 185,000 apps in that store, it’s tough for consumers to discover new apps. If download numbers are going down as well as prices paid, developers are screwed. It is nice to know that Steve thinks the fairy dust of the iAd will fix it all. But I’m not so sure.

Jag har skrivit en del om App Store kontra Android Market tidigare, och när jag skriver denna text så slås jag av ännu en sak som jag gillade förutom det jag skrev om ju Android Market tidigare:

Om App Store är den vuxna, mogna och ansvarstagande storebrorsan så är Android Market den lite busiga lillebrorsan. Här blandas seriösa program med rena hack och tillägg till din mobiltelefon vart om vartannat och det är uppfriskande och lite skrämmande samtidigt – finns det någon kontroll på vad som säljs i Android Market?

Den sak jag nu kommit på är detta: det begränsade utbudet är faktiskt till Android Markets fördel, inte nackdel. För eftersom applikationerna är färre så orkar man titta igenom utbudet på ett annat sätt. Man riskerar inte att missa lika mycket och det är för mig som användare riktigt uppfriskande.

Apple vet att kombinationen App Store, iPhone och iPad är värd multum men jag fruktar att de har blandat ihop begrepp som kvalitet och kvantitet. Det är inte svårt att ha fördomar om amerikaner, att allt ska vara stort och ju större destå bättre och är det stort så säljer det ännu mer.

Om det är så, är det också en förklaring till varför Apple ständigt talar om hur många applikationer de säljer, hur många applikationer som finns i App Store och givetvis också hur många iPhones och iPads som sålts.

Har vi fått nog?

Det som oroar mig lite är är att Apple satsar väldigt mycket på ett kort. Det kortet heter App Store. Misslyckas App Store så faller en stor del av anledningen att köpa en iPhone, iPad eller iPod Touch. Och då riskerar Apple som företag att få enorma problem.

Det är okej, skratta ni. Men glöm inte att för tre år sedan var iPhone en ny produkt, och för inte ens ett halvår sen fanns inte ens iPad på marknaden.

I Maj 2008 fanns det två (2) applikationer på App Store. I Januari 2009 strax över 15 000 applikationer och ett år senare hade den siffran ökat till 133 410. Men ponera för ett ögonblick att antalet applikationsköp minskar, eller att utvecklarna börjar dra tillbaka sina applikationer från Apple för att kunna portera och sälja dem till andra plattformar?

Kanske håller det redan på att hända. Sedan December 2009 har antalet inskickade applikationer till App Store minskat stadigt varje månad. Då Maj månad har några dagar kvar så är det inte helt rättvist att göra bokslut på den, men som det ser ut nu har antalet applikationer sjunkit från 25 495 inskickade applikationer i December förra året till 10 175 denna månad, den lägsta siffran sedan Maj förra året, om man bortser från en dipp i statistiken för Oktober 2009 då antalet inskickade applikationer var under 10 000.

De sjunkande siffrorna kan givetvis reflektera flera saker: en stagnation i utvecklingen efter att många fokuserade på att få in sina applikationer lagom till julhandeln 2009 (Decembersiffrorna från förra året var de högsta i App Stores historia), kanske börjar antalet ideér sina eller så kanske, kanske är det så att hypen lagt sig?

Ett annat stort problemet som jag ser med App Store är inte enbart att det är för många applikationer, det är för få utvecklare i relation till antalet applikationer och kreativiteten blir allt mer lidande. Det sprutar ut den ena kopian efter den andra (hur många Twitter-klienter finns på App Store? Har någon ens orkat testa alla?) av redan befintliga applikationer och även om det är bra med valfrihet och ett stort utbud så tror jag inte att den mest hängivne App Store-kunden orkar hålla reda på allt. Om inte annat så är det rätt tidskrävande att hålla alla sina applikationer uppdaterade…

För mycket kan faktiskt vara för mycket

Enligt sajten 148apps.biz är det totalt 40 353 publicister på amerikanska App Store. Det totala antalet applikationer på amerikanska App Store, inklusive de som inte längre går att ladda ner av en eller annan anledning, är 242 067 applikationer. Det är strax under sex applikationer per utvecklare i genomsnitt. Hur många unika och riktigt kreativa ideér finns det egentligen bland alla dessa applikationer?

Populärt har blivit att utveckla applikationer i marknadsföringssyfte. Är det inte öl som ska säljas så är det rockband eller kaffe. Här är ett utdrag från den senaste pressreleasen som landade i min brevlåda:

Sveriges bästa liveband ligger alltid rätt i tiden. Nu fortsätter de sitt innovativa arbete på webben med att lansera en ny applikation tillsammans med iPhone. Lanseringen ger fansen möjlighet att bära med sig hemsidan dygnet runt och applikationen finns redan att ladda ner från Appstore (Apple iPhone store) Detta är en riktigt cool applikation där man har tillgång till de hetaste nyheterna, hela turnéschemat, det stora bildgalleriet och väldigt mycket mer, oavsett var man befinner sig! Dessutom kan man utbyta både ord och bilder live med andra medlemmar i den grymma chatten. Säg t.ex. att du står på en Mando Diao konsert i Paris med din ena polare, medans en annan magsjuk vän ligger hemma i Stockholm och är bitter – Då kan du peppa henne genom att simpelt ladda upp en konsertbild direkt på chatten. Det väcker även den sjukaste till liv.

Ett av världens tråkigaste rockband kopierar en idé som Nine Inch Nails släppte en egen applikation på redan förra året. En överenergisk PR-konsult gör slut på alla superlativer som finns för att få tråkmånsar som mig att skriva om det. Och då inkluderar de inte ens länken till App Store i pressreleasen. Detta är bara ett exempel på hur det kan se ut när någon, i det här fallet ett rockband, ska vara nere med kidsen. Men de glömmer bort det enklaste och mest fundamentala, nämligen var man hittar programmet. Så vad är poängen med att Mando Diao låter någon utveckla en applikation? Vill de verkligen stärka relationen till sina fans, eller vill de visa att de är hippa? I vilket fall som helst är de ett år för sena. Att anlita PR-folk som inte har en aning om vad de skriver om gör ju inte saken bättre.

Poängen med just detta exempel är att App Store är på väg att förvandlas från Östermalms till Kiviks Marknad. Alla får vara med, för det gynnar Apples egna syften, precis som i princip vem som helst kan ställa upp ett stånd och sälja vad som helst på en grusplan i Kivik, jämfört med att ett fåtal utvalda men riktigt bra leverantörer får sälja de bästa produkterna i Östermalmshallen. Vilket App Store föredrar du?

Vinnare och förlorare

Kanske finns det inte mer än en applikation för Mando Diao på App Store, men säg att det handlar om ett mer generiskt ord, som exempelvis “pussel”, med svensk stavning, så hittar man 38 applikationer på svenska App Store. Testar man att söka på ordet “Travel” på svenska App Store får man upp så många träffar så det helt enkelt blir oöverskådligt. En egen applikation på App Store verkar vara närmast ett krav för varje varumärke, ungefär som “alla” skulle ha en egen närvaro på Second Life eller ett Twitterkonto för att marknadsföra sig. Apple släpper gladeligen in applikationen, en till att räkna in i statistiken, och en och annan laddar säkert ner programmet, för det är ju gratis, och raderar det sen rätt omgående.

Förlorare? Apple. Varför? Man tröttnar. Jag letar väldigt sällan, för att inte säga aldrig, på App Store längre. Jag går inte in där och bara tittar runt efter något roligt att ladda ner, för det är stört omöjligt att hitta något unikt om man inte har väldigt gott om tid och tålamod. Jag tror inte jag är ensam om det.

Vinnare? Det finns egentligen inga vinnare, inte i ett längre perspektiv. Applikationsutvecklarna jobbar övertid just nu med att få ut alla dessa applikationer. PR-konsulterna jobbar övertid för att få sådana som mig att skriva om den. Marknadsförarna jobbar övertid med att hitta nya sätt att få konsumenterna att “leva med varumärket” och eftersom iPhone och iPad är hetare än skivat bröd just nu hakar alla på det, och precis som med sociala medier, webbforum och alla andra kanaler som är tillgängliga, riskerar App Store att delvis förstöras av av PR- och marknadsföringsfolk som desperat försöker nå ut med samma slitna budskap som de annars hade skickat ut via en vanlig sunkig pressrelease eller via en annons i valfri tidning. Vinnare i det kortare perspektivet, men i det längre riskerar de istället att kväva utveckling som faktiskt för plattformen framåt, som gör livet enklare och bättre för användarna. Få reklamapplikationer lyckas med det, och kväver de plattformen, kväver de också sin egna intäktskälla. Det är ingen idé att då klaga på PR- och marknadsfolket för de har redan likt gamar dragit vidare i jakt på nästa plattform som likt en vilsen vandrare i öknen på jakt efter vatten kan attackeras så snart denne faller ihop av utmattning.

Men frågan du måste ställa dig är om du skulle köpa Norrland Guld för att du har en Norrland Guld-applikation i din iPhone? Skulle du dricka mer Gevalia-kaffe för att du har en Gevalia-applikation i din iPad? Om inte, varför ladda ner applikationen? För mig är det obegripligt att någon gör det.

Den gyllene treenigheten

I Apples fall bygger de framgångarna med App Store på volym. Många användare, många applikationer och många annonser = pengar till Apple i alla tre leden.

Men ett sånt system kan bara växa till en viss gräns innan siffrorna börjar dala och helt plötsligt tjänar ingen lika mycket pengar längre. iAd kan ses som ett sätt för Apple att skapa en fjärde intäktskälla utöver de tre som de redan har på plats, och genom detta tjäna pengar på en redan stor användarbas. Men om kvaliteten i App Store inte blir bättre och sedan upprätthålls, vilket var en av grundpelarna med App Store och Apples urvalssystem från början, så är det inte frågan om utan när hela ekosystemet runt App Store börjar gunga.

För precis som alla vet så spelar det ingen roll hur sexig hårdvara eller hur otroligt ballt operativsystem du har, det är innehållet, och i det här fallet applikationerna, som innebär framgång. Fråga bara Nokia, Sony Ericsson, Palm, Motorola, Apple själva med deras Apple TV, ändlösa rader av operativsystemsutvecklare på 80- och 90-talet, med flera.

App Store är givetvis inte nära döden. Men siffrorna talar sitt tydliga språk: antalet inskickade applikationer har minskat sedan December 2009, missnöjet bland utvecklarna växer sig starkare och konkurrenten Google och deras Android med tillhörande hårdvarupartners har passerat iPhone i försäljning i USA. Kanske bara tillfälligt, men vem kunde våga tro det för ett år sedan?

Det går, som sagt, fort i den här branschen.

Åtminstone en del av framtiden::

Microsoft is apparently expecting to sell 30 million Windows Phone 7 devices by the end of 2011, based on IDC projections. To state the obvious, that’s pretty ambitious any way you slice it — especially considering that the first Windows Phone 7 devices are still quite a few months away from hitting the market.

Enkelt uttryckt kan man säga att Microsoft kanske har överskattat efterfrågan en aning…

(Via Daring Fireball)

iPad + Velcro from Jesse Rosten on Vimeo.

(Tack till The Mighty Korjus för tipset)

Riccardo Mori:

Let me tell you, the space is cramped and there isn’t much room for operation with your hands (and I have slim hands with long fingers). Disconnecting the data cable is the easy part: you grab the flat grey surface and pull. It usually comes out rather gently. The power cable, on the other hand, is the true son of a bitch.

Ok, allt var väl inte bättre förr då.