Frédéric Filloux:

Within two weeks, the French newspaper Le Monde will run out of cash.

By this Monday at noon, candidates to the takeover of the most prestigious French daily will have disclosed their offers. By June 28, the staff will vote and make the final decision for the fate of the 66 years-old paper.

More importantly, the newspaper’s independence will be under severe pressure.

Le Monde is the textbook example of the evolution of French press over the last years:

A steady erosion in readership.

A lack of budget discipline, made worse by loose governance.

The core newsroom’s reluctance to support the digital strategy.

The collective certainty the “brand” was too beautiful to fail and that a deep-pocketed philanthropist will inevitably show up at the right time to save the company.

An difficulty to invest into the future, to test new ideas, to built prototypes, to coopt key talent or to invest in decisive technologies.

A bottomless investment in the heavy-industry part of the supply chain, in costly printing facilities.

An excessive reliance on public subsidies which account for about 10% of the industry’s entire revenue.

Compared to Sweden, French newspapers have 3 times less readers, but each one gets 5 times more subsidies.

Le Monde är knappast unik i det här avseendet. Kanske inte iPad på egen hand kan rädda en sådan gigant som just Le Monde men helt klart finns det enorma möjligheter för de som vågar satsa på elekronisk publicering bortom webben.

En faktor i det argumentet är att vi inte har några större problem med att betala för applikationer och innehåll till iPad eller iPhone, medan vi till våra datorer eller på webben överlever på åtminstone bitvis gratisapplikationer och gratis material på webbsajterna.

Jag skrev nyligen en rapport på uppdrag åt ett tidningsförlag om hur de skulle kunna anpassa sitt arbetsflöde inom produktionen av sina tidningar till att också fungera på iPad och det svåra var inte att visa på affärsmyttan utan utmaningarna ligger inom att tänka annorlunda när det gäller design.

Det finns nämligen ett par svenska tjänster som låter tidningsförlag publicera sina tidningar som PDF:er direkt till iPad via deras tjänster. Absolut inget fel med det, men nackdelen är att läsbarheten är betydligt lägre än om man använder iBook. Jag testade att konvertera ett antal tidningar jag själv arbetat med från PDF till EPUB-formatet och försökte sedan läsa dem på skärmen med iBook-applikationen i min iPad. Och visst, det ser bra ut, och man kan bläddra sidor fram och tillbaka precis som med en “riktig” iBook, men det blir mycket zoomande och pillande för att faktiskt kunna läsa vad som står på skärmen.

Andra, som exempelvis Wired, väljer att skriva en egen applikation som väger närmare 500 megabyte som de publicerar sitt magazin i. Det ser, givetvis, helt otroligt bra ut, men även här blir gränssnittet komplicerat. Man får scrolla uppåt, nedåt, till höger och till vänster. Det finns inga tydliga pekare som visar när man kan eller ska scrolla var och med tanke på att Wired layout även i pappersformatet kan vara krävande för dess läsare är detta långt från optimalt. Wired har fått massor med beröm för att vara nytänkande i skapandet av sin iPad-applikation, och det förtjänar de utan tvekan då de har utmanat och utvecklat det digitala tidningsformatet och fått sina läsare att tvingas anstränga sig för att tillgodogöra innehållet. Det senare är inte nödvändigtvis något bra, dock, utan snarare fungerar det åtminstone för mig som en väckarklocka hur viktigt det är att istället använda EPUB-formatet och anpassa innehållet efter det formatet.

En publikation som gjort det är Virginia Quarterly Review (VQR, se bild ovan) som gjort raka motsatsen mot vad Wired gjort: de har anpassat sin form efter det medium som innehållet ska konsumeras i, i det här fallet en iPad. EPUB-formatet ger de som publicerar stora möjligheter att lyfta in bilder med hög kvalitet och tillsammans med välskrivna och bra disponerade sidor får man en iBook som inte bara går snabbt att ladda ner utan också är enkel att hantera via iTunes.

Visst, om man ser till Wireds unika design så kan det kännas som ett avbräck att behöva “dämpa” sin form till ett format som kanske inte är lika läckert eller sexigt, men för läsaren är läsbarheten på en 9,7″ stor skärm med en upplösning på 1024×768 överlägsen den i Wired applikation. Sen ska man till det tillägga att EPUB-formatet fortfarande på många sätt är i sin linda och med tiden kommer fler och fler funktioner i formatet att göra det möjligt att flytta mer och mer av läsupplevelsen från pappret till iPad:en.

The future is so bright…

Inom en tioårsperiod tror jag betydligt färre köper tidningar på papper jämfört med idag. Att det kommer att ta så lång tid ligger inte nödvändigtvis i en begränsning i den tekniska plattformen, exempelvis EPUB eller iPad, utan de intressen som finns hos exempelvis tryckerierna och distributionsföretag som Tidsam och Interpress som ju tjänar grova pengar på att tidskrifter och tidningar trycks på papper och distribueras ut till tidningshyllorna i butikerna.

Frédéric Filloux tar som exempel i artikeln ovan hur mycket det kostar att avskeda en (1) tryckeriarbetare i Frankrike (466,000 euro). Nu är facket i Frankrike betydligt mer stinsligare än här i Sverig. En vän, som varit med i tidningsbranchen längre än mig, berättade om hur stämningen var ute på tryckerierna när tidningarna började gå över till att göra all tidningslayout på datorer istället för att använda en eller flera sättare som manuellt förde över tidningens form till tryckplåtar. Facket klev in och förhandlade så vissa tidningar under en övergångsperiod fick göra en 25%, 50%, 75% och sedan 100% av tidningarna på datorer istället. Då sättarna var en åldersgrupp som hade hyfsat nära till pensionen och även om den här typen av uppgörelser fördröjde övergången till en helt datoriserad framställning av tidningar så var det ändå en lösning som man i efterhand kan anse var schysst.

Nu är läget ett annat. Ur ett miljöhänseende är det inte bara vansinnigt att trycka tidningar på döda träd, det är också väldigt kostsamt för miljön att transportera dessa tidningar ut till sina destinationer. Utöver det har du problemet med tidningarnas lönsamhet som stadigt rasar nedåt i takt med att folk helt enkelt inte längre köper tidningar, vilket gör att tidningsförlagen skär ner på personalen och färre måste göra samma jobb vilket leder till att kvaliteten sjunker vilket leder till att ännu färre köper tidningar, vilket innebär att annonsörerna drar öronen åt sig vilket innebär att tidningarna har mindre pengar att göra tidningar för. Det går nämligen inte att leva på intäkterna från dig som köper eller prenumererar på en tidning, utan annonspengarna finns det ingen tidning. Punkt slut.

Jag menar att lösningen ligger i att man måste göra medier tillgängliga så kunderna, det vill säga konsumenterna, kan titta på sina tv-program eller filmer och läsa sina tidningar eller böcker på enheter som de ändå alltid har med sig. Om det i sin tur är i sin iPhone eller på en iPad spelar egentligen ingen roll. Tidningsutgivarna kan fokusera mer på form och innehåll då de slipper kostnaden för att trycka och distribuera en bunt papper ut till läsarna. Annonsörerna får tillgång till mer kreativa annonslösningar och lär villigt betala för detta och hanteringen av annonserna blir också enklare och billigare för tidningarna.

Kvar står tryckerierna och har mindre att göra, och med de alla anställda som får tömma skåpet i omklädningsrummet och gå hem. Skogsindustrin och pappersfabrikerna får sälja mindre på sin lokala marknad och får söka sig kunder i Asien, Afrika eller andra marknader där utvecklingen inte är i fas med den vi ser här idag.

Det är en smärtsam utveckling, men det är i mitt tycke helt oundvikligt om man ser det över en period på tio år. Det tryckta ordet som vi ser det idag kommer alltid att finnas kvar, och det kommer alltid att tryckas böcker, magazin och andra former av tidskrifter på papper, men det kommer att bli en exklusiv produkt som man får vara beredd att betala för, precis som det idag är exklusivt att köpa en inbunden bok eller en varför inte en LP-skiva?

Apples iPad är en revolution, inte bara för att den är läcker, snygg och allt det där andra som jag och många andra redan har konstaterat, utan för att den i takt med att den säljer mer sätter press på mediaproducenterna; kunderna har en iPad och de vill använda den. Nu. De som inte kan leverera då, kommer att bli omsprungna av andra som kan det.

Tidnings- och bokbranschen har alltid varit kundens marknad. Det är vi som bestämmer vad som finns kvar och vad som läggs ned genom att köpa det vi vill köpa, och rata det vi inte vill bära hem från affären. iPad tar detta till sin spets eftersom köpprocessen är förkortad, distributionsmodellen är omedelbar och som säljare av digitala medier har du blott några sekunder på dig att vinna kunden.

Det, mina vänner, är en kundstyrd marknad. Och det kommer att bli alldeles, alldeles underbart.

Annons