Google spårade iPhones via säkerhetshål i Safari

The Wall Street Journal:

Google Inc. and other advertising companies have been bypassing the privacy settings of millions of people using Apple Inc.’s Web browser on their iPhones and computers—tracking the Web-browsing habits of people who intended for that kind of monitoring to be blocked. The companies used special computer code that tricks Apple’s Safari Web-browsing software into letting them monitor many users. Safari, the most widely used browser on mobile devices, is designed to block such tracking by default. Google disabled its code after being contacted by The Wall Street Journal.

Låter som att Google fortfarande behöver en del “adult supervision”…

(via Brooks Review)


Varför Snow Leopard blev den sista versionen av Mac OS X

Lika tydligt som det stod skrivet på väggen att Apples tema med katter skulle fortsätta även i nästa version av Mac OS X, lika tydligt är det nu att poängen med att ta bort Mac ur Mac OS X är Apples signal till oss användare att iOS och OS X kommer att bli en plattform. Kanske inte i OS X Mountain Lion, men det kommmer nog att ske snart.

De tekniska fördelarna och nackdelarna för detta kan givetvis debatteras, men efter att jag suttit och testat betaversionerna av både Mountain Lion och Mountain Lion Server kan jag, utan att bryta några NDA-avtal med Apple, säga att om du tyckte att Lion var lite för mycket iOS och för lite OS X så kommer du bli helt skogstokig på Mountain Lion.

Apples nästa version av OS X är precis som Lion främst utformad för bärbara datorer. Det grafiska gränssnittet bygger på att du har en skärm på 11-15″ och att du kör allt i fullskärmsläge, precis som i iOS, och det skulle inte förvåna mig om dockraden kommer att försvinna som standard i kommande versioner av OS X och Launchpad blir det primära sättet att starta en applikation, och Mission Control blir det primära sättet att växla mellan dem. Kanske går Apple så långt så att de ger upp OS X helt och släpper Mac:ar som kraftfullare versioner av iPad med touchskärmar och trådlösa tangentbord som tillval? Jag vet inte. Men i Mountain Lion så är det ännu mer saker som är ivägen. När jag fick mina första notifieringar så kände jag direkt ett visst mått av stress, att det skulle vara mer saker som störde mig när jag skriver. Visst, notifieringarna går ju att slå av, inget snack om det, men det övre högra hörnet på en Mac-skärm börjar bli ganska trångt nu. Och Growl gör detta bättre, där man själv kan välja var på skärmen som notifieringarna ska visas, till skillnad från Apples kopia av Growl som har en placering. Punkt.

Det finns ytterligare två aspekter som jag kom på under bilresan till jobbet till varför Apple gör så här. Det ena är att de med iOS har ett gränssnitt som de har i mångt och mycket byggt själva från grunden och som är svårare att kopiera och med all säkerhet också är patenterat ned till sista pixeln, vilket gör att Apple stärker sin position i fajten mot konkurrenter som gärna “lånar” från OS X. Det andra är att Mac:ar känns mer tillgängliga för de som gillar iOS men som inte känner att OS X nödvändigtvis är för dem, men med en miljö som påminner mycket om iOS kan Apple helt enkelt sälja fler Macintosh-datorer. Och eftersom trenden på marknaden under de senaste två-tre åren gått mot bärbara datorer framför stationära dito är det Macbook Air och Macbook Pro som Apple hoppas kunna sälja mer av genom att iOS-fiera OS X.

En annan observation är att Twitter nu är Apples val när det gäller sociala nätverk. Inte Facebook, inte Google+, och åtminstone inte ännu något eget från Apple. Det säger en del om hur Apple ser på den arenan i framtiden.

Med Mountain Lion kommer dock en annan funktion som jag verkligen gillar. Det är Messages jag pratar om, och för att ni ska förstå hur glad jag blev när jag satt på kontoret och testade Messages med min kollega @proclaim så ska jag först förklara varför jag fastnade för Mac OS X. Det var inte att det var Unix i botten – den faktorn hade visserligen sålt in Mac till mig bara den, utan det som verkligen fick mig att fastna för Mac OS X var iPhoto. Det var för mig Mac OS X:s “killer app”. iPhoto är fortfarande en favoritapplikation som jag fortfarande använder, men när jag testade Messages igår så fick jag samma vibbar som när jag testade iPhoto för första gången – ett enkelt, snyggt program och system som löser alla mina kommunikationsvägar. SMS, iMessages och chat. Tack för det. Lyckligtvis går Messages att köra även på Lion, så kan man stå ut med OS X 10.7 så är man hemma men för mig var Messages en tillräcklig anledning att (slutligen?) lämna Snow Leopard.

Mountain Lion Server då? Det är ett servicepack till Lion Server, inget annat. Funktioner som vi tidigare hittade i Server Admin på Snow Leopard Server och inte hittade i Server-applikationen under Lion hittar vi nu i Server-applikationen under Mountain Lion. Om Apple tar betalt för den här uppgraderngen så är det bäst att den är billig, väldigt billig. För det här är saker som skulle funnits i Lion Server redan från början.

Med Mountain Lion ser vi en vidareutveckling av Mac OS X som är lite svår att acceptera. Mac OS X är en plattform som blir allt mer svårjobbad, och som blir allt bökigare att arbeta med när man vill få något gjort. Så var det inte med Snow Leopard, och så var det inte i tidigare versioner heller. Det ska bli ytterst intressant att se hur betorna förändras från version till version, om Apple kommer att försöka tvinga oss att scrolla skärmen i “rätt” riktning, och så vidare.

Men låt det inte vara den minsta tvekan om att Snow Leopard var den sista versionen av Mac OS X, precis som Windows XP var den sista versionen av vad som traditionellt uppfattades som Windows. Lion blev Apples motsvarighet till Windows Vista och Mountain Lion ska nu bli Apples motsvarighet till Windows 7 – versionen som styr upp i kaoset och fixar det som tydligen inte går att fixa med Lion. Mountain Lion indikerar ännu tydligare vart vi är på väg med Mac OS X och med Macintosh, och det är inte nödvändigtvis en framtid som är helt trevlig.


Dave Winer låter allt mer som Stallman

Dave Winer:

It was totally predictable that Apple would move in the direction they’re moving. And of course it was predicted here, to which Apple zealots said but you have a choice. They still say that. Over time the Apple-approved choices will get smaller. This is what I refer to as the disneyfication of computing. It’s inexorable.

Han kanske inte är helt i klass med Richard M. Stallman ännu, men han har åtminstone ett efternamn som passar honom otroligt väl.