Ditt stöd är viktigt! Med din hjälp finns Macpro kvar även i framtiden. Läs mer här
!

2015-09-08
Nyhet

Steve Jobs – The Man in The Machine

Det saknas sannolikt inte dokumentärfilmer om Steve Jobs numera. De berättar olika historier om den ene av grundarna av Apple men Alex Gibneys ‘Steve Jobs – The Man In the Machine’ tar inte avstampet i grundandet av Apple, utan frågan om Steve Jobs var ett brilliant rövhål eller inte.

Redan inledningsvis känner man att tonen sätts, när Chrisann Brennan, mamma till Steve Jobs första barn Lisa, försöker citera Bob Dylans “All Along The Watchtower” och fastnar på raden “said the joker to the thief” och sedan konstaterar att Steve Jobs nog var både och.

Där kan man egentligen sluta titta på denna dokumentär, för den tar snart formen av ett sorts karaktärsmord, där hans arbete med NeXT avhandlas på någon minut och det faktum att han var pappa till tre barn till inte nämns mer än i förbifarten.

Det läggs mycket fokus på Steve Jobs som en brutal men genial företagsledare. Att hans intresse för buddismen och det enkla men goda livet så fundamentalt krockar med hur han ledde Apple och hur bolagets skatteplanering och hur Apple fått stå skott för hur Foxconn misshandlar både miljön och sina arbetare. Vinkeln är inte att Jobs såg till att det senare hände, men att han på något sätt lät det hända. Men är det sant?

Det regissören Alex Gibney kanske glömt bort är att Apple är ett företag, och även om Apple och Steve Jobs under hela hans liv var närmast synonymt så drivs Apple som ett företag med ansvar mot dess aktieägare och som vilket företag som helst i ett kapitalistiskt land som USA för allt vad de kan för att inte betala mer i skatt än nödvändigt.

Gibney försöker göra ett likhetstecken mellan allt detta och Steve Jobs. Kanske låg han bakom mycket av det som Apple anklagas för, kanske inte. Kanske var han brutal mot sina medarbetare och hotade dem med både det ena och det andra men det var också exempelvis Bill Gates och han ses numera som en av världens största frälsare när han lägger sin enorma förmögenhet på att göra bra saker. Varken Jobs eller Gates hade haft alla dessa pengar om de inte betett sig som de gjorde, men ändå är det Jobs som får stå skott för den här typen av kritik om och om igen,

Därmed inte sagt att det varken Jobs eller Gates gjorde mot sina respektive medarbetare är okej, men det pågår fortfarande i någon form på företag som Tesla, Google, Twitter, Facebook och Amazon. Var är rubrikerna och de demoniserande dokumentärfilmerna om Elon Musk, Larry Page, Mark Zuckerberg och Jeff Bezos?

(Jag glömde inte att inkludera VD på Twitter, men det är lite svårt att hänga med vem som är VD där just den här veckan…)

Tim Cook är en minst lika krävande VD som Steve Jobs gör men till skillnad från Jobs bryr sig Cook uppenbarligen mer om hur Apple upplevs av media, aktieägare, analytiker och resten av omvärlden.

Det stora misstag Alex Gibney gör, vilket också sänker filmen, är att han försöker dra likhetstecken mellan personen Jobs och de produkter som Apple utvecklade och lanserade under den senare delen av hans liv. Men det är inte därför folk sörjde när Steve Jobs slutligen avled i augusti år 2011 – de sörjde för att de produkter som Apple då utvecklade var mer personliga än något annat företag någonsin kunnat producera, och eftersom Steve Jobs var frontfiguren för Apple under alla dessa år så var det han man associerade med när man inte kunde sluta fingra på sin iPod, iPhone, iPad eller Mac. Det Steve Jobs kan anklagas för är att ha producerat produkter som kom sina kunder närmare än någon annan, och om det krävdes ett mer brutalare ledarskap än de flesta andra företagsledare så är väl Steve Jobs skyldig till just det.

Jonathan Kim på Huffington Post skrev detta om filmen:

Gibney is befuddled by why average people would mourn the death of Steve Jobs, someone they’d never met who Gibney sees mostly as a jerk who ran an electronics company. But to see Jobs as only that not only misunderstands the man, but the world we live in today. We live in the computer age, and no man has shaped that age and how we use computers more than Steve Jobs.

No, Jobs didn’t invent the PC, the laptop, the mp3 player, the smartphone, or the tablet. But his taste and intuitive understanding for how we should interact with these technologies and the role they can play in improving our lives is what brought them to the masses, where they’ll remain at the center of our lives for the rest of our lives.

Alex Gibney drar dessutom en form av likhetstecken mellan Jobs vägran att ta på sig faderskapet för dottern Lisa och hans ledarskap på Apple drygt 30 år senare – hur många som läser denna text har inte gjort saker i sin ungdom som de fortfarande sitter och får lite ont i magen över senare i livet? Jag kan nästan garantera att Jobs hade det över hur han behandlade sin första dotter och hennes mamma.

Jag har sett många dokumentärer av Alex Gibney. Hans dokument om Scientiologisekten, Mark Armstrong, Wikileaks och bedragarna på Enron är alla filmer jag uppskattat enormt och som jag varmt rekommenderar till alla, men “Steve Jobs – The Man In the Machine” är tyvärr inte en bra film.

Det är en vackert gjord film, men jag tycker det är dags att Steve Jobs vila i frid – det är snart fyra år sedan han gick ur tiden och ska det göras en dokumentär till om mannen i fråga kanske det är dags att också berätta om allt han faktiskt offrade för att nå dit han, Apple och på sätt och vis en del av världen gjorde genom hans arbete.


Macpro är annonsfri för att göra din läsupplevelse bättre.
Läs mer här om hur du hjälper Macpro förbli annonsfri

© 2004 - 2017 Joacim Melin