Ditt stöd är viktigt! Med din hjälp finns Macpro kvar även i framtiden. Läs mer här
!

2015-10-05
Test

Test: OS X Server 5.0

I början av november för snart fem år sedan slog Apple sista spiken i kistan som hette Xserve. Jag skrev då att Mac OS X Server, som det då hette, sannolikt skulle förvandlas till Apples motsvarighet till Microsofts Small Business Server. Detta fick jag givetvis en del skit för men likväl visade det sig att jag, för en gångs skull, hade rätt:

Vilket leder mig in på frågan om Mac OS X Server. Som produkt tror jag att Mac OS X Server kommer att leva kvar under en överskådlig framtid. Den delar kodbas med Mac OS X och kräver vad jag förstår inga större personalinsatser för att underhålla då en stor del av jobbet redan är gjort. Mac OS X Server är “nice to have” för Apple, och det räcker bra eftersom det driver försäljningen av Mac Mini Server och hjälper Apple att pinka in ett revir runt småföretagen, som i Apples värld inte vill köpa Microsofts Small Business Server då den blir för dyr och för komplicerad.

Men Mac OS X Server har problem. Jag gissar att Apple löser en del av de problemen, med en avsaknad av funktioner som snapshots, ett modernare filsystem, stöd för iOS-enheter bortom Caldav, Carddav, IMAP och SMTP, backupfunktioner för hela servern och inte bara delar av den, övervakningsfunktioner bortom SNMP, med mera med att helt enkelt konstatera att Mac OS X Server är ett serveroperativsystem för små företag och då behövs inte de funktionerna. Punkt. Är man enterprisekund kör man Exchange. Är man för liten för en egen server, då använder man MobileMe.

Varför fortsätter Apple att uppdatera och finslipa på OS X Server när företaget inte ens säljer någon serverhårdvara? Ingen kan med ett försök till seriös uppsyn påstå att Mac mini är en lämplig plattform för att köra servrar på, och att köpa en Mac Pro för 30000 kronor eller mer och sedan ställa den i ett serverrum är som att stå i duschen och riva sönder tusenlappar. Ganska meningslöst helt enkelt.

Samtidigt finns det många som fortsätter göra just det (inte riva sönder tusenlappar alltså) – köper en Mac mini och någon form av Thunderbolt-ansluten RAID-låda och sen kör de en filserver på den. Kanske lite e-post, DNS och DHCP-server också. Ska man se det i ett större perspektiv kan man tänka sig att Apple ser en (liten) möjlighet att låta OS X Server växa på bekostnad av det numera begravda Small Business Server, vilkas kunder i allt större utsträckning har kastat ut sin server och kör allt via Office 365 istället.

Apple fortsätter alltså att uppdatera OS X Server som det nu heter – låt vara att en uppdatering till den nya versionen inte längre kostar pengar vilket de alltid gjort tidigare vilket jag tolkar som att detta ett sista steg från Apples sida att växla ned uppdateringstakten och med det också ambitionerna.

Jag kanske har fel, men jag är rädd att även denna gång kommer framtiden visa att jag fick rätt att OS X Server som vi känner det nu säkerligen lever kvar med de funktioner som finns men utöver detta inte mycket. Ska man vara krass har två stora funktioner tillkommit de senaste åren – Mobile Device Management (MDM) för profilhantering av både OS X- och iOS-enheter samt Caching-servern.

Den så kallade Xcode-servern är i mångt och mycket en kusin till den saligen insomnade Xgrid (om någon minns den funktionen som för övrigt härstammade redan från OpenSTEP) där Apple ville göra det möjligt att enkelt skapa beräkningskluster baserade på Xserve-maskiner. Ett resultat av Steve Jobs (idag fyra år sedan han gick bort för övrigt) återkommande flörtande med universitet och högskolorna som han redan från starten av Apple och senare NeXT vurmade så för.

Bygga beräkningskluster är dock inget man kan ägna sig åt med Mac mini-maskiner och att packa ett rack fullt med Mac Pro blir helt enkelt för dyrt i förhållande till vad man kan få för en tiondel av samma pengar om man köper maskiner från Dell eller HP och baserar klustret på öppen programvara, vilket kan förklara varför Xgrid försvann i och med OS X 10.8.

Vad är då OS X Server 5.0? Varför ska du, eller ska du inte, köra det? Vi kikar lite.

Hårdvarukrav och nyheter

Först lite hårdvarukrav. Enligt Apple kräver OS X Server 5.0 en Mac med OS X 10.10.4 eller senare, åtta gigabyte internminne och tio gigabyte ledig hårddiskyta. Dock går det faktiskt hyfsat att köra det hela även på fyra gigabyte internminne – med tanke på hur klena dagens Mac mini-maskiner är överlag spelar det lite roll om du råkar ha åtta gigabyte minne eller mer i din “server”. Hårdvarumässigt fungerar det bra med en Mac mini från tidigt 2009 eller senare, en Mac Pro från 2008 eller senare alternativt en Xserve från 2009 eller senare. De två sistnämnda får anses vara värdiga maskiner för drift som servrar så sätt igång och tråla på Blocket och Tradera om du inte råkar ha en stående.

Det finns också en del nyheter när det gäller OS X Server 5.0. Inte bara i själva programpaketet som sådant utan också hur Apple kommer sälja det i framtiden. De som tidigare kört OS X Server på exempelvis OS X 10.7 och framåt vet att Apple med varje version också krävt att du betalat de drygt 200 kronor som behövts för att kunna köra serverprogramvaran på en nyare version av OS X. Detta har inte alltid varit något som användare vetat om utan de har glatt uppgraderat sin server och därefter inte förstått varför olika tjänster inte längre fungerar.

Numera är OS X Server en gratis uppdatering från OS X 10.10.5 till OS X 10.11, eller på OS X Server-språk version 4.x till version 5.0. Vad bättre är så kan du också fortsätta använda OS X 10.10.5 tillsammans med OS X Server 5.0 – det är alltså inte ett krav att du ska köra den senaste versionen av OS X för att kunna köra den senaste versionen av OS X Server. Detta är åtminstone vad Apple säger men det finns åtminstone ett exempel där detta inte stämmer.  Jag återkommer till det.

På funktionssidan är nyheterna ganska många om man vill räkna små inkrementella förbättringar som nyheter. OS X Server kan nu företa sig en form av undersökning om dina tjänster på servern är tillgängliga från Internet.

Detta är ganska smart tänkt och riktigt användbart, om man bortser från det lilla faktum att undertecknad har tre publika IP-adresser och detta är något som Apple inte kan ta hänsyn till eftersom de sannolikt ringer hem till en server någonstans som glatt rapporterar tillbaka den IP-adress som all trafik kommer ifrån via NAT om jag inte valt att ändra det medelst en regel i min brandvägg. OS X Server tycks inte ha en aning om att det ens finns en brandvägg mellan sig själv och Internet och rapporterar därför att servern är “åtkomlig” på min publika IP-adress, även om inga tjänster i sig är tillgängliga.

Språkvalet är intressant och lite klumpigt eftersom detta lika gärna kan betyda att servern går att komma åt men att det inte finns några tjänster tillgängliga på servern över huvudtaget (när jag tog bilden ovan hade jag inga tjänster påslagna som kräver åtkomst från Internet). I praktiken innebär det bara att det finns en fungerande Internet-anslutning och här är din IP-adress – om det är en fast adress eller en dynamisk kan givetvis inte Apple eller OS X Server avgöra så det gäller för den presumtive systemadministratören att ha koll på den lilla detaljen.

Nåväl, den här funktionen kan även upplysa dig om att exempelvis en MX-pekare i din domän saknas eller pekar åt helskotta, ett inte helt ovanligt fel när man felsöker just e-postservrar (ett annat “fel är att är att domänen gått ut och inte förnyats – kan vara bra att lägga på minnet).

Caching-servern suger åt sig mer data

 

 

Caching Servern är något av en favoritfunktion i OS X Server. I denna senaste version har den blivit ännu lite bättre, och snyggare, i och med att den numera också kan mellanlagra information från iCloud Drive som användare på ditt nätverk efterfrågar. En smart liten funktion som exempelvis Dropbox inte kan konkurrera med även om de sannerligen skulle behöva det emellanåt.

Fildelningsfunktionen är ungefär som tidigare med den lilla skillnaden att personliga mappar skapas när en iOS-enhet ansluts via WebDav. Utöver det inga större nyheter egentligen. Jo, NFS-stödet finns fortfarande kvar, mest för att stödja de som vill köra Netboot eller Netinstall över just NFS. I övrigt är Apple oerhört ointresserade av denna teknik som ett alternativ till SMB eller AFP.

Profilhanteringen stödjer nya MDM-kommandon och sökningar och även profiler med inställningar som är nya i iOS 9 och OS X 10.11. Det går numera bra att köpa in ett större antal licenser via Apples volymköpsprogram (VPP) och sedan installera dem på en bunt enheter utan att först konfigurera ett Apple-ID. Gott så. Du kan också installera applikationer från App Store även om App Store är avstängt på din enhet eller dator.

Det finns som sagt gott om små och stora uppgraderingar av OS X Server. Via MDM-verktyget kan man nu sätta upp profiler där applikationer som använder kerberos kan nu logga in automagiskt med samma inloggning genom olika VPN där varje applikation kan ha ett eget VPN. Man kan också via samma profiler begränsa hur en användare få nyttja den befintliga nätverkskopplingen – kan vara bra om man vill dra ner på kostnader för roaming för de som är ute och springer på fältet. Ett Open Directory-konto kan nu läggas in som konto för e-post, kontakter och kalendrar i iOS 9. Via profiler kan man också ta mer kontroll över klientdatorer som kör OS X, bland annat så kan ett administratörskonto automatiskt skapas och sedan döljas via profilinställningar. Man kan också begränsa användandet av iCloud, Spotlight, iSight-kameran och att skicka diagnostik till Apple.

Via Device Enrollment Program (DEP) kan man även skicka ut alla enhetsinställningar man vill ha på både OS X- och iOS-enheter innan användaren ens fått lägga vantarna på den. Detta innebär också att man inte längre behöver lägga in ett iCloud-konto eller genomföra den sedvanliga grundkonfigurationen på nya enheter. Trevligt.

Samma version eller inte

Det här med att OS X Server i och med version 5.0 ska fungera på både OS X 10.10.5 eller senare och OS X 10.11 eller senare är intressant men Apple har skjutit sig lite grann i foten med detta. Jag försökte koppla ihop en Mac som kör OS X 10.10.5 med OS X Server 5.0 med en annan Mac som kör OS X 10.11 och OS X Server 5.0 via Open Directory. Ovan ser man resultatet – efter att alla Mac-datorer inblandade i detta experiment var uppgraderade till samma version av OS X fungerade detta precis som det skulle. Eftersom Open Directory hanteras av OS X Server och därmed borde det vara åtskilt från operativsystemet ska detta åtminstone i teorin inte vara ett problem men Apple har tydligen sett till att det är just det. Nu är ju uppgraderingen till OS X 10.11 gratis den också men kanske vill man inte bita i isglassen direkt utan vänta med att uppdatera en server medan man testar på en annan, för att ta ett möjligt scenario.

Förbättrad fildelning för iOS 9-användare

En välkommen nyhet är att fildelningsfunktionen för iOS-användare nu ska fungera ordentligt. Som vanligt skapar man en utdelad mapp för varje användare (även känt som hemkatalogen) denna kan man sedan komma åt från iOS 9 och därmed skapa, redigera och spara dokument från iOS 9-enheter precis som om att användaren arbetade över SMB eller AFP från sin Mac.  Jag har inte labbat överdrivet mycket med detta men vad jag förstår används inte WebDav längre för detta. Det ska också noteras att denna funktion endast fungerar om du kör OS X 10.11 på din server.

Grumlig framtid för OS X Server

Apple är som bekant erkänt allergiska mot företagskunder. Så allergiska är de så de låter den tidigare ärkefienden IBM ta hand om de kunderna för att hippa Apple ska slippa.

I takt med att Apples molnambitioner växer finns det dock en allt större möjlighet att OS X Servers framtid ligger i iCloud. Precis som med Google Apps och Office 365 skulle Apple mycket väl kunna börja erbjuda en hel del av tjänsterna i OS X Server via iCloud. E-post, kalendrar, adressböcker, webbtjänster, fildelning, enhetshantering och så vidare – allt detta och mycket mer skulle erbjudas via “molnet” men jag är samtidigt tveksam till att Apple har muskler, tålamod och ens intresse att utveckla den typen av tjänster för SMB-segmentet.

Så möjligt är det, men inte särskilt troligt. Istället får jag nog allt sälla mig till kören som säger att detta är den sista stora uppdateringen av OS X Server – vi kommer gissningsvis få se tätare men mindre uppdateringar i framtidens versioner av OS X Server tills den dagen då Apple antingen bara ger upp och lägger ned produkten eller så gör de det möjligt att köra OS X Server i virtualiserade miljöer baserade på exempelvis VMware eller KVM. Så länge Mac mini finns kvar i sortimentet finns det åtminstone ett litet hopp.

OS X 10.11 och OS X Server 5.0 finns att ladda ned gratis i Mac App Store. Det senare förutsätter att du tidigare köpt OS X Server 4.


Macpro är annonsfri för att göra din läsupplevelse bättre.
Läs mer här om hur du hjälper Macpro förbli annonsfri

© 2004 - 2017 Joacim Melin