2010-05-26
Nyhet

Varför Microsofts mobilchef får sparken

I spåren efter HP:s köp av Palm händer det saker på de mest oväntade ställen. För hur ska man annars tolka det faktum att efter HP:s uppköp av Palm, och att HP helt plötsligt lägger ner Slate, den iPad-liknande surfplattan som skulle köra Windows 7? Eller varför inte helt enkelt att Microsofts försäljning på mobilsidan är ett fundamentalt misslyckande?

Robbie Bach är mannen som fram tills nu varit chef för Microsofts “Entertainment and Devices”-enhet på företaget. Fram tills nu, eftersom han igår fick sparken. Vilket i sig är sensationellt – det är inte varje dag en hög chef får foten från Microsoft.

Det är inte svårt att se varför, dock. Microsofts mobilförsäljning har, vilket jag tidigare skrivit om, varit ett stort misslyckande.

Och misslyckandet blir inte mindre med tanke på att HP i och med köpet av Palm har ett eget operativsystem i WebOS för sina telefoner och andra kommande mobila produkter istället för att betala licenspengar till Microsoft för Windows Phone 7, ett operativsystem som faktiskt inte ens är färdigt ännu. Med WebOS får HP en plattform som fungerar, nu. Låt gå att det är en plattform som ännu inte är i närheten av iPhoneOS och säkerligen inte i närheten av Android heller när det gäller prestanda och funktioner, men om HP sköter sina kort rätt så kan WebOS säkerligen bli en intressant spelare på marknaden.

I och med HP:s köp av Palm har Microsoft tappat en av sina största och viktigaste kunder på mobilsidan, och en av de viktigaste partners företaget någonsin haft. Sedan årtionden tillbaka har HP varit så nära Microsoft så man lika gärna kunnat föreslå att företagen skulle gå samman. HP:s utveckling på Unix-sidan, där de efter köpet av Compaq (som i sin tur först köpte Digital) slaktade allt som utgjorde ett reellt hot mot Microsoft och en annan av deras viktigaste partners, Intel.

Den lysande Unixklonen Tru64 lades ner till förmån för det hemska HP-UX, världens första kommersiellt framgångsrika 64-bitarsprocessor, Alpha (utvecklad av Digital) försvann till förmån för Itanium, en processorarkitektur som HP utvecklade tillsammans med just Intel.

(Ska man vara petnoga så var det Compaq som initierade utfasningen av Alpha genom att redan 2001 sälja arkitekturen till, just det, Intel. Givetvis kunde HP om de ville förlängt livet på Alpha ytterligare men arkitekturen gick slutligen i graven 2007. Intel hade då ur Itanium ännu inte fått ut något som ens var i närheten av den prestanda som Alpha kunde leverera. Intressant nog hade Microsoft en hyfsat komplett betaversion av Windows 2000 Professional klar för Alpha men den lades ned i sista stund…)

Samma öde fick HP:s egen PA-RISC-processor gå när “husse” kallade och kvar står HP med ett serverutbud som kan köra HP-UX eller Windows på i princip varje server i sortimentet, oavsett om det sitter en Xeon eller Itanium-processor under skalet. Microsoft är glada, och HP är glada. HP-UX-kunderna är mindre glada då de inte längre kan uppgradera HP-UX utan att kasta ut sina stora, dyra, PA-RISC-servrar från HP och köpa Itanium-maskiner istället. Och de som gör det tenderar allt oftare att gå över till Windows då det är sällan en applikation skriven för HP-UX på PA-RISC går att köra rakt av på HP-UX på Itanium.

Budskapet från HP har varit glasklart: Vill du ha Unix kan du få det, men Windows är framtiden.

Att HP varit beredda att ge upp så mycket av sin egen DNA, och därmed också riskera att förlora många av sina stora kunder (tusen och åter tusentals kunder sitter fortfarande med stora investeringar i Alpha-servrar och OpenVMS, maskiner som byggdes av Digital och senare Digitals personal efter Compaq köpte företaget, vilket innebär att grejerna aldrig aldrig aldrig går sönder…) till exempelvis IBM som fortfarande satsar för fullt på AIX och Power-plattformen. OpenVMS finns

Det stora med vad som hänt hos HP respektive Microsoft inom världen för de mobila produkterna är däremot närmast sensationellt. Jag kan tänka mig att händelseförloppet såg ut något i den här stilen:

Palm börjar försiktigt flagga för att de vill bli uppköpta långt innan att deras försäljningssiffror blev offentliga. De shoppar runt efter en köpare och visar upp WebOS, hårdvaran och alla de patent som företaget sitter på. HP å sin sida har sedan länge tröttnat på Microsofts förseningar med Windows Phone 7. Säkerligen har HP planer klara för sin hårdvara och, ska man vara riktigt spekulativ, så är förhållandet mellan de två företagen inte helt friktionsfritt efter fiaskot med Windows Vista, som jag gissar har orsakat enorma kostnader för hårdvarutillverkare som just HP.

HP och Palm träffas och det tar inte lång tid för de båda att inse att de kan göra fantastiska saker tillsammans. Palm får leva vidare, fast under ett annat namn (inget de inte är vana vid) och HP får en färdig komplett mobilplattform som de själva äger och, om de så vill, också licensiera ut till andra tillverkare av mobila enheter. Man ska inte glömma att marknaden i exempelvis Asien är enorm och att det där finns mobiltelefoner och liknande från Asus, AOpen och en rad andra som aldrig når den nordiska marknaden. En del av dessa tillverkare har fram tills nu arbetat med Microsoft, jag gissar att de kommer att sluta göra det.

Men om de väljer att bli kompis med Google framför HP är en annan femma. Apple får ingen bli kompis med, och Symbian är det få (utöver Nokia) som vill bli kompis med, det tåget har sedan länge gått.

Så HP köper Palm. Microsoft står med byxorna nere och inser att de just förlorat sin viktigaste partner. För första gången har HP bestämt sig för att gå sin egen väg, till skillnad från när HP först licenserade Apples iPod och sålde den under ett eget varumärke och sedan abrupt slutade med det. Även om HP endast stod för 5 procent av den totala iPod-försäljningen då, så lär det inte ha varit små volymer för HP med tanke på att iPod-försäljningen steg med hela 409 procent mellan 2004 och 2005. Jag gissar att Microsoft, i samband med att HP:s VD Carly Fiorina fick sparken, passade på att pressa HP:s nästa VD Mark Hurd en aning så samarbetet lades ner. Apple tjänade bra pengar på samarbetet med HP, som skapade en bra brygga in på PC-marknaden för iPod som fortfarande hade ett litet rykte om sig att vara en produkt endast för Mac. Därför hade de då ingen anledning att avsluta samarbetet.

Säkerligen har Microsoft varit för arroganta och tagit HP för givet. Kanske har Microsoft till skillnad från Apple glömt att de står och faller med sina partners då de inte har någon egen riktigt utbyggd hårdvarutillverkning.
Nu står Microsoft inför problemet att allt färre partners kommer att finnas kvar när det är dags för Windows Phone 7 att lanseras. HTC badar i pengar runt försäljningen av enheter som Desire och de behöver ju inte betala en krona i licenspengar till Google för operativsystemet.

Microsofts varumärke på den mobila sidan har aldrig varit särskilt starkt, inte ens i hemlandet USA där Blackberry tidigare och numera just Blackberry tillsammans med Android och iPhone är de tre varumärken som slåss om kunderna. Vilket incitament ska då exempelvis Dell, som alltid ger sig in på varenda marknad de kan hitta ett halvår efter alla andra, ha att jobba tillsammans med Microsoft?

Visst, de kan göra det och samtidigt stärka sina band med Microsoft, men även om Dell som företag fattat en hel del korkade beslut under årens lopp förstår de (förhoppningsvis) också att ett parnerskap med Microsoft där Dell säljer enheter med nya Windows Phone 7, som de måste betala licenspengar för till just Microsoft, kan bli extremt kostsamt och är det något Dell inte har råd med så är det kostsamma misslyckanden.

En titt på företagets aktiekurs de senaste tio åren vittnar om inte annat om just det.

Kvar står då Microsoft ganska ensamma. De har ett operativsystem kallat Windows Phone 7 som inte är redo för lansering ännu. De har valet att tillverka en egen mobiltelefon under exempelvis varumärket Zune, vilket det ryktats om sedan 2007, vilket å sin sida skulle sätta Microsoft i samma position som Apple där de äger både hårdvaruplattform och operativsystem. Då återstår det bara att få fram applikationer som faktiskt går att köra på Windows Phone 7.

Man kan nog inte räkna med att alla de gamla Windows Mobile-applikationerna fungerar med Windows Phone 7, och det finns givetvis horder av Microsoft-trogna utvecklare som lever i .Net-ramverket som gärna porterar sina applikationer till Windows Phone 7 och säljer dem via Microsofts egna “App Store” och “MobileMe” i ett, MyPhone.

Och även om Microsoft vänt skeppet förr och kommit ikapp, så är exempelvis de enorma framgångarna med Internet Explorer och satsningen på Internet händelser som ligger 15 år tillbaka i tiden. Marknaden ser annorlunda ut idag; konsumenterna har inte lika mycket tålamod och har man väl valt iPhone så lär man stanna där. Samma sak med en Android-telefon, och i synnerhet om man köpt applikationer till någon av dem eller som i iPhones fall, en massa musik från iTunes.

Skulle Microsoft lägga ner Windows Phone 7 så skulle det vara ett enormt fiasko för företaget ur ett kort perspektiv. Men ser man det ur ett längre perspektiv så är det istället en möjlighet för mjukvarujätten att omfokusera verksamheten och kanske, i samarbete med HP, ta fram ett .Net-ramverk för WebOS.

Kanske är det dags för Microsoft att inse att man kan inte göra allting själv. Inte ens Apple kan det.



© 2018 Omsoc Publishing AB