2012-02-10
Nyhet

Hur iPhone förändrade hela mobilmarknaden

Vi backar bandet till början på 2007. iPhone hade inte lanserats, och det fanns inget Android som det ser ut idag. Istället ägdes mobilmarknaden av Nokia, Sony Ericsson, Microsoft-partners som HTC och i USA givetvis också Research-In-Motion som i princip ägde företagsmarknaden med sina BlackBerry-telefoner.

Applikationer för mobiltelefoner var för de allra flesta vad som följde med telefonen när du köpte den. Försökte man sig på att ladda ner en applikation till exempelvis en Nokia-telefon så var det stor risk att just den applikationen inte fungerade i just den telefonen, även om applikationen var skriven för Symbian, operativsystemet som Nokia då använde. Någon marknad för mobilapplikationer fanns egentligen inte – det fanns inga heta spel för mobiltelefoner, och det fanns ingen fungerande mekanism för att köpa applikationer över Internet utan om man ville få in något nytt i sin mobiltelefon var man i de flesta fall tvungen att installera applikationerna via en USB-kabel mellan din dator och telefonen.

Mobiltelefonernas innehåll styrdes till stor del av vad mobiloperatörerna ville ha. I Sverige var detta inte fullt så vanligt som i USA och ute i Europa där man inte köpte exempelvis en Nokia-modell utan istället en modell som hade tillverkarens egna logga på sig, ibland tillsammans med telefontillverkarens, och ibland inte alls. Den sista operatör som ägnade sig åt sådant här i Sverige var såvitt vi vet Tre.

Man glömmer lätt hur snabbt utvecklingen gått sedan den där dagen i slutet på Juni då Apple presenterade iPhone. Det var på allvar den första mobiltelefonen, och den första mobiltelefontillverkare, som tvingade operatörerna att underkasta sig de villkor som Apple ställde upp. Operatörerna (i början endast AT&T i USA) hade noll och ingenting att säga till om när det gällde utseende, inkluderade applikationer, prissättning, med mera.

Apple, som fortfarande surfade på vad som fram tills den dagen setts som en oändligt lång våg av framgång för iPod, togs knappast emot med en ett leende av mobiloperatörerna men Apples strategi att välja en operatör i varje land lönade sig. Det gjorde också draget att sälja ett fåtal modeller på marknaden istället för exempelvis Samsung som har så många olika Android-modeller på marknaden idag så det är svårt att få en överblick över samtliga.

Reaktionerna

Apples nya konkurrenter hade levt gott på symbiosen mellan dem själva och mobiloperatörerna. Kunderna fick vad andra ville att de skulle få, och under många år var det egentligen inte mycket som hände med våra mobiltelefoner. Vi fick 3G, och vi fick närmast ändlösa variationer på samma telefon som vi redan hade, med funktioner som kanske fungerade, ibland. Tillverkare som Nokia och Sony Ericsson skickade ur sig så många nya modeller så en telefon som hade något år på nacken knappt hade någon supportsajt längre på Internet. Att exempelvis ta en ett år gammal Nokia E71 och försöka ladda ned ytterligare bakgrundsbilder från Nokias hemsida skickade användaren till en tom webbsajt.

Palms dåvarande VD menade att “pc-killarna” knappast kunde kliva in på marknaden och bara ta över, eftersom Palm hade åratal av erfarenhet när det gällde handdatorer och smarta telefoner (deras Treo var visserligen populär men försvann från Sverige när Palm drog sig ur från marknaden). Microsofts dåvarande, och nuvarande, VD Steve Ballmer skrattade så hårt åt iPhone så han höll på att ramla ur stolen i en tv-intervju och Resarch In Motions dåvarande ene VD trodde att Steve Jobs bluffade när han visade iPhone för första gången. Research In Motion trodde, på fullaste allvar, att iPhone inte gick att bygga. Nokia och Sony Ericsson var mer försiktiga i sina uttalanden men en viss underton av sarkasm märktes ändå.

Nu, knappt 4,5 år senare, ser marknaden annorlunda ut. Nokia tvingades efter ett ordentligt försäljningstapp in i en allians med Microsoft för att få en plattform värd namnet i form av Windows Phone. Microsoft pensionerade å sin sida sin gamla mobilplattform Windows Mobile då den helt enkelt inte hängt med i utvecklingen. Å andra sidan gör Microsoft numera bra pengar på patentintäkter från olika telefontillverkare som använder Android.

Sony Ericsson blir inom kort Sony igen då Ericsson klivit ur samarbetet och företagets telefonmodeller har under årens lopp använt allt från den egna plattformen, Ericsson Mobile Platform, till Windows Mobile och nu senast Android.

HTC, som under en tid var den största tillverkaren av “smarta” mobiltelefoner i USA, har efter några goda år sett sin försäljning rasa ordentligt under 2011, där det kan vara värt att notera att bara under November förra året sjönk försäljningen med hela 30 procent.

Palm blev som bekant uppköpta av HP och produkterna som Palm tagit fram för att driva sin egna riktigt intressanta plattform, webOS, fick inte många månader innan de lades ned.

Motorolas mobiltelefontillverkning står inför att bli uppköpta av Google men den en gång så heta tillverkaren av läckra telefoner är minst sagt en skugga av sitt forna jag.

Samsung går som tåget. De lanserar ständigt nya modeller av både surfplattor och telefoner som påminner i varierande grad om en viss annan tillverkares produkter. Hur lika är väl föremål för diskussion men det kan vara värt att notera att Samsungs egna advokater i domstol inte såg skillnad på en iPad och en Galaxy Tab från Samsung. Stor humor, hur som helst.

Research In Motion är vid sidan av Nokia den tillverkare som fallit absolut hårdast. Bolaget har gång efter annan skjutit upp lanseringar av viktiga produkter, lanserat surfplattan Playbook som det första halvåret inte hade inbyggda funktioner för e-post, kalender och adressbok, och som nu (äntligen enligt vissa) sparkat de två VD:arna som kände sig tvingade att ha livvakter med sig var de än gick (vilket inkluderade RIM:s egna kontor).

Andra tillverkare av smarta telefoner, som exempelvis Dell, har dragit sig ur marknaden helt.

Börskurserna i bilden ovan visar med avstamp från 2007 tydligt hur kurserna för Apple, vars intäkter för iPhone och iPad idag är större än Microsofts totala intäkter, och några av de stora mobiltillverkarna från 2007 har utvecklats fram tills idag. Grön börskurs är Motorola, gul Research In Motion, röd Nokia och, tja, det är väl inte svårt att lista ut vilken färg som symboliserar Apple? 2007 sade Research In Motion (RIM) att iPhone inte skulle påverka deras försäljning, idag är Apple värt lika mycket som 56 Research In Motion…

Applikationsindustrin

Om någon hade kommit till en utvecklare 2007 och berättat för henne eller honom att en tillräckligt bra mobilapplikation kunde generera seriösa intäkter, så hade denne nog likt Steve Ballmer skrattat sig ur stolen.

Men 4,5 år senare har Apples App Store över 550 000 applikationer för nedladdning, och XX miljarder nedladdningar har gjorts till iPhone och iPad. Apple hade i mitten på förra året, när iPhone fyllde fyra, betalat ut över fyra miljarder dollar till utvecklare som säljer sina app:ar via App Store.

Oavsett om man gillar iPhone framför Android så kan man konstatera att den strategi som många Android-baserade telefoner och dess tillverkare har i USA, där det inte räcker med Android Market utan också en applikationsbutik hos operatören, och en hos tillverkaren av mobiltelefonen, är fel och ett tydligt tecken på delar av en industri som inte förstått att kunderna gått vidare och kräver något bättre.

Genom att desperat försöka knipa åt sig en del av kakan skapar de sannolikt ännu fler frustrerade kunder som när de köper en Android-baserad telefon från en annan tillverkare kanske inte kan köra applikationerna de köpte till den förra telefonen. Huruvida Google tajtar upp detta inför Android 4 återstår att se men det hade knappast varit till konsumenternas nackdel om så blev fallet. Framgångarna med App Store visar med önskvärd tydlighet att Apple skapat en kombination mellan plattform och distributionsmodell som kunderna gillar.

Nu och i framtiden

Det finns ingenting som säger att det inte kommer något nytt om ett eller ett par år som kör iPhone rakt ned i backen. För om Apple kunde göra det, så kan någon annan göra det. Om det är någon av de nuvarande konkurrenterna skall dock vara osagt – för även om Apple drivs av samma mål som sina konkurrenter, att tjäna snuskigt mycket pengar, så är de betydligt duktigare på att dölja sin girighet jämfört med konkurrenterna. Om man lägger till att Android-lägret, som idag framstår som den stora konkurrenten, spretar åt så många håll.

Den här texten har skrivits många gånger förut, av skarpare knivar i lådan än undertecknad. Men det är ändå värt att fundera ett varv till på det ovanstående och fundera över detta: tänk om Apple inte hade släppt en iPhone?



© 2018 Omsoc Publishing AB