2013-12-05
Nyhet

Hejdå, kabel-TV

Tiden går snabbt när man har roligt, brukar det ju heta. Många av oss minns säkert fortfarande att det för tio år sedan inte fanns en tillstymmelse till mediautbud via nätet och att vi fick se på TV-program och filmer och lyssna på musik genom att passa tider eller släpa runt musiken på plastskivor, alternativt i en portabel musikspelare a’la iPod.

När vi snart skriver 2014 är det intressant att titta på hur konsumtionsmönstret för olika media ser ut. Det är givetvis svårt att dra alla över en kam, men för egen del var det länge sedan jag såg på TV via parabolen. Jag har inte köpt en CD-skiva på tio år, minst (däremot ett antal LP-skivor) och jag går på bio max en gång om året. Däremot lyssnar jag på musik via Spotify, köper musik och film via iTunes och använder Netflix ofta.

Jag är knappast ensam om detta. Musikbranschen har på många sätt överlevt CD-döden genom att äntligen inse att den digitala nedladdningsmarknaden inte är ett hot utan en verklig intäktskälla. TV-branschen däremot tycks tro att vägen till framgång är att fylla tablåerna med reklam och då och då sända lite TV-program mellan reklamfilmerna. TV4, jag tittar på dig. Jag tror att kombinationen av reklamtrötthet och omedelbar tillgång till det vi vill se utan reklamavbrott gör att allt fler hellre betalar för sig än att sitter två timmar framför sin TV för att se en film som är 90 minuter lång.

Netflix är ett utmärkt exempel på att detta fungerar. Tjänsten når över 860 000 svenskar ett år efter lanseringen. Kunder som inte fultankar ned TV-serier och filmer från närmaste piratbukt utan som betalar, varje månad, för att kunna se på film och TV närhelst de själva vill det. Utan reklam. Vi betalar ju oftast mer för att se på vanlig TV, med reklam. Exempelvis betalar jag drygt 250 kronor i månaden för ett abonnemang hos Canal Digital där jag visserligen har tillgång till fler TV-kanaler än jag ens har koll på. Många av dem är reklamtunga kanaler där ett normalt program på 21-22 minuter blir 30 minuter med all reklam. Kanske är det så enkelt att reklamtröttheten bottnar i att TV-tittarna är trötta på att slösa bort sin tid framför TV:n?

Screen Shot 2013-12-05 at 08.21.23Screen Shot 2013-12-05 at 08.21.23

I USA är den nedåtgående trenden för vad som där kallas kabel-TV tydlig. I en undersökning gjord av ISI Group på uppdrag av Business Insider har antalet abonnenter gått från 44,5 miljoner det första kvartalet 2010 till drygt 40 miljoner det tredje kvartalet 2013. I ett land där kabel-TV-bolagen oftast erbjuder både TV och Internet-anslutning a’la Com Hem så har vi nu nått fram till den tidpunkt där abonnenterna för första gången väljer bort kabel-TV-bolagens tjänster helt och istället tecknar sig för ett abonnemang hos en internetleverantör där de sedan skaffar de TV-kanaler de vill ha, om de ens vill det, med möjlighet att se programmen på andra enheter än TV-apparater.

Kabel-TV-leverantören Time Warner Cable tappade exempelvis enbart under förra kvartalet 300 000 abonnenter. Sug på den siffran ett ögonblick, så inser du att något är på väg att hända.

Ett annat historiskt skifte i USA är att antalet TV-apparater i amerikanska hushåll minskar. Mellan år 2000 och år 2011 ökade antalet TV-apparater i USA från drygt 102 miljoner till drygt 116 miljoner. Sedan dess har den stigande trenden vänt och vid slutet på detta år ser det ut som att den siffran kommer vara nere på 113-114 miljoner. Mobila enheter som telefoner och surfplattor har i USA gått från tolv procent till 20 procents andel av TV-tittarna på ett år. Tappet för TV:n under samma period: från 42 procent till 38 procent. Även radio och det tryckta mediet tappar stadigt andelar, online-tittandet (alltså via webbläsaren i en dator) har legat stadigt på 26 procent under de senaste tre åren.

Summerar vi detta lite raskt så är det en trend som börjar visa sig. Kabel-TV-abonnemangen sjunker, internetabonnemangen ökar. Antalet TV-apparater minskar. Antalet tittare som använder TV:n minskar. Antalet tittare som använder mobila enheter ökar. Tjänster som Netflix ökar.

En teori som framförts menar att det är de amerikanska kabel-TV-bolagens prishöjningar i kombination med lågkonjunkturen i landet som gör att antalet abonnenter minskar. I klartext: folk har inte råd eller tycker inte tjänsten är prisvärd och väljer ett billigare alternativ i form av ett rent internetabonnemang kombinerat med en eller flera streamingtjänster. Det kan mycket väl vara så att de som tittar på TV via sin mobila enhet också tittar på reklam i sändningarna, reklamtröttheten i USA är troligen inte lika utbredd som den tycks vara här hemma.

Com Bort

Com Hem har hela 75 procent av marknaden för kabel-TV i Sverige och genom att introducera en urgammal teknik som TiVo, som låter kunderna spela in de TV-program de vill spela in. En teknik som introducerades i USA redan 1999, för övrigt. Vad syftet med TiVo är kanske inte är svårt att gissa – se på TV när du vill, men se till att du gör det via Com Hem och inte via en konkurrent. Com Hem har nämligen anledning att vara orolig för både Netflix och exempelvis Via Play. Mer om det strax.

TiVo hos Com Hem kostar givetvis extra och av kritiken att döma är det ingen vidare lösning. Att bolagets kunder accepterar bluffavgifter som den “krypteringsavgift” som tas ut varje månad och i sin tur genererar grova intäkter till bolaget är obegripligt. Kanske är det så att allt fler av dem inte accepterar just detta?

Com Hem tappade nämligen 56500 kunder mellan det fjärde kvartalet 2011 och det tredje kvartalet 2013, eller i klartext från 660000 till 603 000 aktiva TV-abonnemang. Den 30 september 2013 hade Com Hem enligt ett pressmeddelande i samband med sin kvartalsrapport för tredje kvartalet 2013 totalt 789 000 anslutna hushåll. Av dessa är antalet som enbart abonnerar på TV-abonnemang 603 000 kunder.

Vilket alltså kan jämföras med Netflix som har 860 000 kunder och Via Play som har 633 000 kunder på samma marknad som Com Hem, det vill säga den svenska. Två streamingtjänster som har fler kunder än Com Hem:s TV-utbud.

Det tredje kvartalet i år rapporterade Com Hem att “intäkterna från digital-TV-tjänster och fast telefoni minskade” medan intäkterna från bredbandstjänsterna ökar så pass så de balanserar upp de minskade intäkterna.

Com Hem har också genomfört prishöjningar, tagit bort innehållspaket som genererar för små intäkter och Minskar då antalet kunder hos exempelvis Com Hem? Egentligen inte, men det finns ett liknande mönster hos de svenska kunderna jämfört med de amerikanska och det är att de svenska kunderna i väldigt stor utsträckning inte vill betala för mer än basutbudet.

För att summera läget så tror jag det är som följer: på båda sidor av Atlanten minskar antalet hushåll som abonnerar på någon form av TV-tjänster. Istället går kunderna över till att skaffa sig bredbandstjänster och sedan på annat sätt konsumera TV och film i streamad form. Netflix ökar – Com Hem minskar.

Oavsett om det handlar om ett förändrat konsumtionsmönster, reklamtrötthet eller att kunderna har tröttnat på Com Hem, Canal Digital och liknande bolags fula avgifter för kryptering, kort och dylikt så är det för mig ingen tvekan om var vi är på väg när det gäller konsumtionen av tv och film.

Bilden högst upp i artikeln visar en Apple TV. Är det någon där ute som kan tänka sig en bättre enhet att konsumera film, TV och musik från en rad olika tjänster över Internet? En enhet som kostar under en tusenlapp och som låter dig hantera många leverantörer, inte en enda. En enhet som låter dig kasta ut digitalboxar, parabolboxar och liknande. En enhet som ger dig ett enhetligt gränssnitt som är lätt att använda. Allt som behövs är en egen applikationsbutik för Apple TV och stöd i Xcode för att utveckla applikationer för Apple TV.

Där har ni Apples TV-strategi.

Jag har skrivit om det tidigare, tjatat om det i podcasts och jag är fortfarande övertygad om att detta är den väg Apple kommer att gå. Jag tror däremot de tar för lång tid på sig för att plocka ännu fler marknadsandelar, och jag tror de spenderar den tiden till att försöka bestämma sig om Apple TV ska vara en spelkonsol, en mediaspelare eller både och.



© 2018 Omsoc Publishing AB