2014-10-01
Nyhet

Reklamfinansierad TV kommer inte saknas av många

Det råder en viss panik i TV-branschen läser jag på Dagens Media. En TV-expert har uttalat sig och menar att tappet i det som kallas linjär TV, alltså sändningarna vi matar in i vår dumburk via kabel, antenn eller parabol beror på vad som kallas för SVOD (Streamed Video On Demand), exempelvis Netflix.

Utöver det menar Patrick Wallin (intervjuad i artikeln i Dagens Media) att det handlar om att det finns många piratservrar som gör att folk inte tittar på “vanlig” TV, enligt Wallin så mycket som 25 procent av allt tittande online.

Detta är givetvis ett problem för de etablerade TV-kanalerna. Det intressanta i sammanhanget är att tittarnas önskemål och behov inte tycks finnas på kartan i sammanhanget, utan istället handlar det om annonsörernas behov:

Tittandet krymper, leveranserna till annonsörerna misslyckas, och på internet är konkurrensen tuff från internationella aktörer och piratsajter.

Nu är detta citat ur Dagens Medias artikel och inte ett citat från en enskild individ men uttrycket “leveranserna till annonsörerna” är något som säger mer om TV-branschens problem än det faktum att de tappar tittare.

Precis som i så många andra fall är vi konsumenter handelsvaran. Våra ögon, vår närvaro och vår koncentration är en handelsvara och även om branschen skulle lyckas stoppa de “piratservrar” som finns på nätet (jag vet inte vilka de är men jag kanske skulle fråga mina tonåriga barn vid tillfälle) så står de knappast för en särskilt stor del av det tapp som TV-branschen upplever.

Ur mitt egna perspektiv som den halvsura stofil jag är handlar det om att jag inte orkar med reklamen.

Det är ett fundamentalt slöseri med tid.

Om du exempelvis ser ett avsnitt av serien “Big Bang Theory” på TV så är avsnittet 30 minuter långt i TV-tablån. Den faktiska programtiden ligger på 20-21 minuter.

Av 30 minuter ser vi alltså på nio minuter reklam. Nästan en tredjedel av tiden är reklambudskap. Och det är inte sällan samma budskap som varvas, om och om och om igen.

Försökt se en film på TV3 på länge? En film på 1,5 timme blir två timmar i tablån.

Det handlar om att tid är något värdefullt. Min tid, din tid och alla andras tid är värdefull. Vi har inte längre lyxen att sitta och glo på valfri actionrulle på TV3 en söndagkväll mellan 21:00 och 23:00 eftersom en film som borde varit slut 22:30 ska drygas ut 30 minuter med reklam för klädmärken, bilar och ett hårschampo.

TV-kanalernas syn på detta är givetvis att det är deras fulla rätt att pumpa ut så mycket reklam de bara kan eftersom de har stöd för det i lagen. Vad TV-kanalerna inte fattar är att vi konsumenter numera har en större valfrihet, och i den eufori som närmast kan liknas vid den när vi svenskar började få kabel-tv och paraboler på villataken i mitten och slutet på 80-talet väljer vi bort det redan etablerade för något vi tycker är bättre.

Det är samma sak med vilka kanaler som går bra och vilka som har det tufft. Ett tag var TV3 en av sveriges största TV-kanaler. Ett tag var de nära TV4 i storlek. Men sen kom en kombination av att Kanal 5 började köpa in riktigt bra och roliga tv-serier samtidigt som TV3 hade möjlighet att döpa om sig till Realitysåpakanalen då det i princip var det enda de fyllde sin tablå med.

Raset lät inte vänta på sig eftersom vi konsumenter upptäckte att vi hade valfriheteten att i det här fallet att helt enkelt sluta titta på TV3 och växla över till Kanal 5, som om jag inte missminner mig snart gick om TV3 i antalet tittare.

Nu lever vi i en tid då alla etablerade kanaler drabbas av samma sak – en reaktion på soppan kokat till sig själva.

Problemet är enkelt: det är för mycket reklam, för dåliga program och de kommersiella TV-aktörerna har glömt bort konsumenterna, det vill säga vi TV-tittare i ekvationen. De har helt enkelt tagit oss på allvar.

SVT Play i Apple TV är ännu en spik i kistan för de etablerade reklamfinanseriade kanalerna, och det faktum att Netflix numera har fler abonnenter i Sverige än Com Hem borde ha varit en tillräckligt tydlig signal till samtliga reklamfinanserade TV-kanaler att de borde tänka om.



© 2018 Omsoc Publishing AB