2016-09-16
Kommentar

Därför överväger jag att dumpa Mac

Jag började använda Mac OS X och Macintosh år 2001. Sedan dess har min relation med Mac-plattformen varit som ett sorts äktenskap som kanske har överlevt sig självt, men samtidigt har fördelarna (stabilitet, användbarhet och bra tredjepartsapplikationer) vägt över nackdelarna (brister i nätverkshantering, ständigt nya korkade funktioner). Min långa erfarenhet av Apples plattformar har gett mig goda erfarenheter och också karriärmöjligheter som jag kanske inte fått annars, på gott och på ont. Den här webbsajten hade inte startats 2004 om jag inte funnit att det inte fanns någon annan Mac-sajt som skrev om Mac-plattformen ur ett lite mer avancerat perspektiv.

Det senaste året har Apples brist på fokus när det gäller Macintosh också spillt över på OS X, numera macOS Sierra. Det är en allmän brist på fokus, på att göra plattformen tajtare och att vara återhållsam med funktionsexcesserna som gör att mitt tålamod med macOS Sierra, och Mac-plattformen överlag, blivit allt mindre.

Mitt intresse för Mac-plattformen har varit tvådelat – Mac OS X som klient, och Mac OS X Server. Några namnbyten senare så kan man väl säga att även om Mac OS X och Mac OS X Server kanske inte var råtajta när det gällde kvalitet förr om åren, så har det sannerligen inte blivit överdrivet mycket bättre.

OS X Server är en plattform jag sedan länge slutat använda. Den är så instabil och oförutsägbar så den inte ens duger till att använda som en enkel filserver hemma, mycket tack vare ett ~30 år gammalt filsystem som lappats ihop med klister och snöre för att överleva ännu ett år, men också på grund av Apples närmast fundamentala oförmåga att se till att de funktioner som företaget utlovar också fungerar i praktiken. Skulle jag lagra 5-6 terabyte filer på hårddiskar anslutna till en Mac?  Aldrig i livet.

Med macOS Sierra känns det som att måttet är rågat på klientsidan. Ja, detta är fortfarande en GM-release, vilket betyder Golden Master och, för den som kan sin IT-historia, betydde att det var denna versionen man brände ut på en CD-ROM-skivorna som skickades ut till slutkunderna i små papperskartonger. Det betyder också att såvida Apple inte genomför några större förändringar så är det denna version som vi kommer att uppgradera våra datorer till om några dagar.

Jag har testkört macOS Sierra på två datorer – min Mac mini från 2012 hemma, och min 15-tums Macbook Pro av senaste (vad det nu betyder…) modell på jobbet. Det finns nämligen buggar – massor av buggar – men det finns också irriterande egenskaper som OS X, numera macOS, fortfarande håller på med.

Safari i macOS Sierra är en katastrof – jag får regelbundet felmeddelanden i webbläsaren om att något kraschat och startats om, vilket jag av en ren händelse inte får i Chrome. Hanteringen av filservrar ( Jo men visst Apple, såna finns fortfarande!) är en katastrof där man, exempelvis, fortfarande inte kan kopiera en stor mängd filer och om macOS Sierra av någon anledning får problem med att kopiera en av alla dessa filer så avbryts hela kopieringen. Varje gång jag ska spela in en podcast så får jag koppla ur och sedan koppla in min Yeti Blue-mikrofon igen för att OS X, och nu macOS Sierra, visserligen hittar mikrofonen men vägrar ta emot något ljud från den.

Förr om åren kunde man låta sin Mac stå och gå i en månad i sträck utan större problem. Numera får jag starta om min dator regelbundet och trots att den har 16 gigabyte RAM installerat så kan swapfilerna på hårddisken ta upp över 40 gigabyte. Stödet för andra mailservrar än Apples egna i iCloud fungerar sämre och sämre och sitter man med Office 365 eller en egen Exchange-server så ska man inte nödvändigtvis lita på att kalender, adressbok eller e-postklient har den senaste uppdaterade informationen som finns på servern.  iWork-applikationerna?  Tillåt mig skratta mig hes – jag har återvänt till att köra Microsoft Office då Microsoft, tro det eller ej, uppdaterar applikationerna med sådan regelbundenhet så man kan tro att Apple betalar dem grova pengar för att göra det.

Det fanns en tid då Apple faktiskt fokuserade på såna här saker (de lyckades inte alltid då heller, men de försökte åtminstone) men som med så mycket annat tycks de ha tappat intresset för att göra klart detta ordentligt.

Apple erbjuder oss som installerat macOS Sierra att lagra information som finns i vår hemkatalog och på skrivbordet i iCloud, vilket är närmast skrattretande med tanke på att ingen person med den minsta självinsikt skulle låta Apple ta hand om några filer som är viktiga såvida man inte har en backup på dessa. Mina upplevelser inom detta område är tämligen väldokumenterade, men för de som missat det kan jag rekapitulera: jag kommer aldrig låta iTunes röra min musik- och filmsamling igen och jag kommer definitivt inte förnya mitt medlemsskap för iTunes Match med tanke på att Apple så fort de haft tillfälle förstört min musiksamling, som jag ett par månader senare fortfarande inte lyckats återställa till ett acceptabelt skick.

Jag har tidigare nämnt att jag sneglar allt mer på Windows 10. Det är, tro det eller ej, inte alls en helt oäven plattform och den fungerar faktiskt bra. Framförallt så kan man lita på att den inte sabbar filkopieringar eller bara beter sig underligt närhelst operativsystemet har lust.

Jag har satt upp en egen Active Directory-katalog hemma, lite overkill för en hemmamiljö kan tyckas, och när det gäller macOS Sierra så fungerar det att logga in mot AD:t men man vet aldrig när en server eller annan tjänst som autentiserar mot samma AD fungerar när man ska ansluta sig från en Mac. Sitter du på jobbet med en Mac i en AD-miljö så ska du tydligen behöva acceptera att det tar 10- 30 sekunder att logga in varje gång du ska jobba på din dator, och det är i Apples värld helt naturligt att man inte kan logga in ibland, because of reasons som jänkarna säger. Dags att byta lösenord i en AD-miljö? Uppsök en PC med Windows, för din egen skull.

Från Windows 10 fungerar allt detta, inte helt oväntat, utan problem.

Så jag började fundera – vilka applikationer på OS X – förlåt, macOS Sierra – skulle jag sakna om jag dumpade plattformen?  Pixelmator, Byword, Logic Express och iMessage. Det sistnämnda en hel del, ska erkännas. I övrigt finns alla, och då menar jag alla, applikationer jag behöver också på Windowssidan i form av betalapplikationer eller gratis dito. Pixelmator skulle jag givetvis kunna ersätta med Photoshop, för ett exempel, och pwSafe skulle utan problem kunna ersättas med gratisprogrammet Password Safe då båda använder exakt samma dataformat (.psafe) för att hantera lösenord och annan information man lagrar däri.

Givetvis är macOS Sierra fortfarande överlägset när det gäller användarbarhet. Avsaknaden av en terminal i Windows 10 skulle nog svida enormt men den nya Anniversary Edition har någon form av bastardiserad version av Bash installerad så man kanske skulle överleva det med.

Framförallt är känslan med Windows 10 kontra macOS Sierra att Microsofts senaste operativsystem faktiskt låter dig få saker och ting gjorda. En stor anledning till att jag en gång i tiden valde Mac var för att allt bara fungerade – precis som reklamen utlovade. Med macOS Sierra kommer en känsla, som vuxit med framförallt de två senaste versionerna av OS X, att Apples fokus ligger på iCloud och att införa puttifnuttiga funktioner, eye candy om man så vill, istället för att göra operativsystemet smartare och enklare när man faktiskt vill ha något gjort.

Det förundrar mig att Apple inte har tagit bort terminalen ännu, men det är väl bara en tidsfråga det också.

Både Apple och Microsoft fokuserar stenhårt på att erbjuda molnbaserade tjänster och att faktiskt bli molnleverantörer på allvar, men till skillnad från Apple så har inte Microsoft glömt bort att deras kunder faktiskt använder andra saker än Office 365 och Azure, och de respekterar det.

I mitt hemmakontor har jag nu tre hyfsat moderna datorer. De kör macOS Sierra, Windows 10 och Ubuntu Linux 16.04. Under de kommande veckorna ska jag använda alla tre parallellt och se vilken plattform som faktiskt låter mig arbeta obehindrat och fokuserat. Jag ska kunna skriva, spela in podcasts, redigera bilder, arbeta med mina servrar, switchar och brandväggar och kunna koppla upp mig mot jobbet vid behov för att där jobba med vad som kan behövas. Rapport följer.

Kanske är det så enkelt att jag, precis som med iOS, letar efter anledningar till att fortsätta använda Apples produkter. Bolaget är mer framgångsrika än någonsin, och i jakt på allt större rikedomar kanske det är så enkelt att de lämnat oss användare med några år på nacken vid vägkanten. Vi är kanske inte målgruppen längre.

Kanske är det så enkelt att Macintosh nu åter har blivit det som Apple så fruktade att den skulle stämplas som efter lanseringen 1984: en leksak.


Macpro är annonsfri för att göra din läsupplevelse bättre.
Läs mer här om hur du hjälper Macpro förbli annonsfri

© 2004 - 2016 Joacim Melin