2017-04-17
Krönika

Nästa Mac Pro

I min förra krönika ‘Två misslyckanden som tar Apple framåt‘ funderade jag över vad som gjort att den nuvarande, numera dödsdömda, generationen av Mac Pro blev som den blev.  Vad kan man då förvänta sig av nästa generation?

Svaren, tror jag, delvis finns i de produkter Apple säljer redan idag, men också i de som Apple inte längre säljer. Touch ID och Touch Bar är två såna saker – antingen kommer A1-processorn, som driver touchskärmen för Touch Bar, byggas in i Mac Pro och även iMac och kommer sedan mata resten av det som krävs i ett externt tangentbord eller så kommer ett externt tangentbord att innehålla allt som behövs för att driva tingesten. Det som talar emot det senare är att Apple gärna vill göra tangentborden trådlösa och ska man driva en processor och en liten skärmremsa i tangentbordet kommer det snabbt äta upp batteriet i tangentbordet.

Portar? USB-C, givetvis. Tonvis av dem. och Thunderbolt 3 eller vilken som kommer vara den standard som gäller när datorn slutligen har premiär om ett år eller två.

Apples nya externa skärm då? 27-32-tumsskärmar med 5K torde väl ligga i farans riktning, som advokater brukar säga. Designen på den gissar jag ligger närmare iMac än den gamla Thunderbolt Cinema Display som Apple slutade sälja häromåret.

Det ovanstående är egentligen icke-diskussioner. De är självklarheter. Det intressanta är däremot hur Apple kommer arbeta med grafikkort, vilket i sin tur kommer påverka hur datorn formges.

Jag tror nämligen att Apple kommer släppa en Mac Pro med vanliga PCIe-kortplatser, och jag kommer spekulera hårt nu så hav tålamod: Apple och Nvidia har under många år inte direkt varit bästa kompisar. En hel del av detta beror på att Nvidia haft återkommande kvalitetsproblem och också uppvisat en minst sagt underlig attityd mot Apple, som inte var sena att sparka ut dem och istället gå till ATI, numera AMD, med sina beställningar på grafikkort. Dell och HP har även de fått smaka på Nvidias kvalitetsproblem med grafikprocessorer för bärbara datorer, men Apple är heller inte sena att inse att Nvidia är ett bolag som också kan tillverka bra produkter. Bolagets nya grafikkort Titan XP, med en prislapp på runt 8000 kronor, släpptes nyligen med drivrutiner för macOS trots att det inte tillverkats en Mac som faktiskt kan hantera grafikkortet sedan år 2013.

Varför har Nvidia bemödat sig med att utveckla drivrutiner för ett sprillans nytt grafikkort för en datorplattform som Apple inte ens erbjuder support eller reservdelar för längre?  Enkelt – Apple själva tänker använda kortet, eller åtminstone den arkitektur som kortet bygger på,  i nästa generations Mac Pro

Nvidia, in a job ad for a software engineer, said a successful applicant will “help produce the next revolutionary Apple products.” The role would require “working in partnership with Apple” and writing code that will “define and shape the future”’ of graphics-related software on Macs.

Det skulle inte förvåna mig om Apple redan använder detta kort i sina egna interna prototyper för att mäta värmeutveckling och ha något att designa sin nya arbetsstation runt. Som alla minns är ju problemet med Darth Vader-modellen av Mac Pro inte bristen på processorkraft utan bristen på grafikkortsprestanda – grafikkort som händelsevis kommer från AMD (även om jag inte tycker att AMD ska beskyllas för att Apple valde att montera in två grafikkort som redan när de släpptes knappast kunde anses vara bland de snabbaste på marknaden). Det finns en alternativ anledning till att Nvidia släppte macOS-drivrutiner för sina nya grafikkort – huruvida detta är påhittat eller inte låter jag vara osagt, men även om det är sant så kan det knappast vara dåliga nyheter för Apple.

När jag skrev testet av den nuvarande modellen av Mac Pro pratade jag med en person som jobbade mycket med CAD, som också gillade Mac, och redan då såg han sig tvingad att gå över till en Windows-PC för att kunna jobba effektivt:

Jobbar man med CAD är nya Mac Pro ett mindre intressant val av den enkla anledningen att CAD-användare allt som oftast kräver betydligt kraftfullare grafikkort än vad Apple petat i nya Mac Pro. De vill också ha möjligheten att välja grafikkort och oftast tycks valet av grafikkort landa på Nvidias Quadro-kort om man arbetar med CAD.

Jag var snäll när jag skrev det ovanstående, ty min kontakts ordval var betydligt hårdare. Han sa rakt ut att folk som jobbade med CAD skrattade högt när de såg vilka grafikkort Apple valde att stoppa i Mac Pro och att datorn var helt oanvändbar för de som verkligen behövde ordentligt med grafikkortsprestanda. Andra jag pratat med genom åren sade samma sak, och de enda som verkat vara nöjda med de kort som Apple petade in i Mac Pro är de som arbetade med videoredigering, en målgrupp som tycks ha varit måttstocken för Apple när de då skulle konstruera en ersättare till towermodellen av Mac Pro.

Apple lär inte göra om samma misstag en gång till. Räkna med tre PCIe-kortplatser, kanske fler, där man kan skicka i allt från Fibre Channel-kort (något som fortfarande är väldigt populärt hos de som arbetar med exempelvis videoredigering) till ett eller två ordentliga grafikkort. Precis som i Mac Pro mellan 2006 och 2013. Maskinen kommer säkerligen bli mindre, sannolikt kommer den vara svart och gissningsvis kommer den vara tajtare byggd än gamla Mac Pro, men jag tror och hoppas att Apple inser att de måste bygga en maskin för fler målgrupper än en.

Marco Arment:

The more needs you try to accommodate, the more you arrive at capabilities similar to the previous Mac Pro tower, just modernized to new components and redesigned to remove outdated options like optical-drive bays, that’s easy for Apple to update every 1–2 years as new components become available.

The 2013 Mac Pro went in completely the wrong direction: satisfying only a narrow subset of pro users, with such tight tolerances that it couldn’t be updated.

There is no single design, no single set of trade-offs, that addresses a large set of pro users: they all want different things, and the only way to serve that with one product line is to have it be extremely versatile and offer a wide variety of configuration options. You can’t do that with a minimalist industrial-design indulgence like the 2013 Mac Pro.

Kort sagt – Apple måste våga att inte vara Apple den här gången. Tunnare, tajtare, smidigare, sexigare – fyra ord som inte har någonting att göra med en Mac Pro.  Det innebär inte att Mac Pro måste vara en stor, ful, traktor men det innebär att Apple måste acceptera det faktum att proffsanvändarna vill kunna peta i mer minne, större lagring, ett annat grafikkort, och så vidare. Ska Mac Pro anno 2018 eller senare vara så modulär som Phil Schiller själv sa att företaget siktar på att den ska vara måste Apple släppa kontrollen.

Det kommer bli en intressant produkt, hur som helst. Säkerligen svindyr, och väldigt intressant.

(Konceptbilderna gjordes redan 2008 av Techno Minds.)



© 2018 Omsoc Publishing AB